Julsagan om Berglund – Lucka 6

Avsnitt 6 – (Den kraftigt försenade) Glöggfesten

En regel som ständigt gäller när man bygger korthus, är att ju mer du bygger, desto större blir risken att allt snart faller ihop. Detta var något Conny tänkte på när han såhär på fredagen den sjätte december, satt och funderade på hur den här galna idén som Berglund kommit med skulle få för utfall. Sedan undrade han lite grann varför Berglund lagt upp det hela som han hade gjort. Är det för att tre dejter skulle förhöja chanserna till ett lyckat ragg? Eller var det på samma sätt som varför vissa alltid fuskar i brädspel som ”Monopol”? Alltså att man fuskar, inte primärt för att vinna, utan för att se om man lyckas med fusket utan att bli upptäckt?

Klockan var halv åtta, alltså en halvtimme innan den första tjejen skulle komma. Berglund hade bjudit hem tjejerna till dem med en halvtimmes mellanrum, för att han skulle kunna sköta hälsningsfraserna utan att det redan då skulle kunna strula till sig.

Nu stod han i köket, och höll på att brygga sin hemmagjorda glögg: Han hade köpt en vodka och en 2-litersdunke med blandsaft, som han blandade i en tillbringare. Tanken var att han skulle fylla på glöggvärmaren med färdiggjord glögg allt eftersom under kvällens gång, så de alltid hade den varma, starka glöggen redo att drickas.

Klockan var prick åtta när det ringde på dörren. Och som väntat så var det den 23-åriga brunetten Hanna som stod för ringandet. Hanna hade enligt Berglund en massa ointressanta intressen som Berglund sett i hennes profil på Badoo. Berglund öppnade dörren.

– Hej, Hanna, det var inte igår du! sade Berglund i sin charad om att de inte träffats sedan de gick på gymnasiet ihop.
– Ja, hej, eh, Berglund, det var inte igår, nej! svarade Hanna och räckte fram en flaska med vin, som Berglund tog emot och tackade för.
– Välkommen in, sade han till henne.

Hon gick in och Berglund stängde dörren efter henne. Hon tog av sig jackan och Berglund kunde se att hon hade på sig en snygg, svart klänning på sig. När hon tagit av sig skorna och stoppat den lilla handväskan under armen, så visade han henne in till rummet, där Conny satt i sin fåtölj. Framför Facebook.

– Det här är Conny, sade Berglund och gestikulerade med hela armen mot sin vän. Hanna gick fram och hon och Conny hälsade på varandra. Sedan slog hon och Berglund sig ned i hörnsoffan.

– Jaha, så ni bor båda två här, alltså? frågade hon de två vännerna.
– Jo, svarade Berglund, för tillfället. Men jag har en egen lägenhet nedåt Kungsbackahållet.
– Okej .. men blir det inte lite trångt att bo två i en liten etta som den här?
– Jo, men det är inte så farligt. Men ska vi inte ta och tjonga upp den här vinaren med en gång, kanske?
– Ja gör det, svarade Hanna, och Conny nickade i medhåll.

De satt och drack en bra stund ur sina vinglas då dörren ringde igen. Berglund gick till hallen för att öppna för Bella, den andra tjejen som skulle komma. Men när han öppnade så stod det två tjejer där utanför. Han kände igen båda, det var Bella och den tredje tjejen, Erika.  Men varför kom hon nu?

– Öh, hej, tjejer! sade han och tittade fram och tillbaka på dem.
– Hejsan, svarade de i kör.
– Kom in och ta av er. Alltså inte allt kanske, hehe, men jackorna och så, menar jag!

De tittade lite osäkert på honom. Skämtet gick uppenbarligen inte hem. Men snart hade de i vilket fall som helst fått av sig sina ytterplagg och hälsat på Conny och Hanna i rummet. De knödde ner sig i soffan med Hanna varpå Berglund fyllde på varsitt glas med vin åt dem. Sedan slog han sig också ner i soffan, mitt emellan Erika och Bella, som fick hoppa lite åt sidorna för att han skulle få plats. Sedan blev det tyst en stund.

– MUSIK! ropade Berglund. Conny, sätt på lite musik nu. Och inte nån jävla deppmusik nu, som du annars brukar spela, utan kör lite hårdare låtar, aight?

Conny klickade med musen och knattrade på datorn och snart hade han igång en reggae-mix, som strömmade soft ut ur högtalarna. Sedan ställde han sig upp och gick till den upphettade glöggen. Han hällde upp fem riktigt små glas, som han på en liten bricka bar fram till de andra.

– Gillar ni glögg tjejer? frågade Berglund och fick jakande svar från dem. Bra det, för det här är min hemmagjorda glöggspecial som jag gjort själv!
De skålade och sedan smakade de på juldrycken. Conny kände smaken, en stark, eller snarare jävligt stark smak, som kom sig dels på spriten och dels på att saften – till på köpet – var outspädd. Det var knappt drickbart, men han svepte ändå i sig hela den varma saftdrinken. Tjejerna var mycket mer sparsamma och sippade bara lite innan de raskt ställde ner glasen på bordet. Berglund höll redan på att fylla på sitt tredje glas:

– Fy fan, det här lyckades jag bra med, om jag får säga det själv, sade han medan de andra tittade kring sig i rummet, som om de höll inne på en helt annan sanning gällande det nyss sagda.

En halvtimme senare, när Bob Marley sjöng om buffalo-soldater, så började stämningen bli alltmer avslappnad. Det småpratades och skrattades dem fem emellan och Berglund kände att han kanske var den mest briljanta människa som någonsin vistats i Connys lägenhet. Conny satt och funderade på hur fan han skulle kunna vända på kotletten för att få sina behov tillfredsställda, då ett av korten i korthuset som Berglund byggt upp, plötsligt valde att lägga alla korten på bordet. Sällan har ett korthus fallit så hårt och högljutt förut.

– Nä, ska jag var riktigt ärlig, fnissade Hanna under den starka saftglögg-drinkens inverkan, så träffade jag och Berglund på nätet!
– Va?! utbrast Erika och Bella unisont medan Conny förstod att den här kotletten nu var mer bränd än någon bro någonsin tidigare blivit.

– He he, eeh, asså … sade Berglund med en övergående känsla av att chansen till den stora romansen, dog ut med den tidigare briljansen.
– JAG träffade ju Berglund via nätet, sa Erika.
– Eh, nej, asså … Berglunds röst dog ut då Bella tog till orda:
– Vad i helvete är detta, Berglund? Har du träffat oss ALLA TRE på nätet?
– Öh, asså, nej, eller jo, fast nja, nu ska vi inte förhasta oss, eller jag menar …
– Du är ju för fan sjuk i huvudet! sade Bella medan hon tog sin handväska och reste sig upp ur soffan. – Jag går nu, ni får ha det så jävla bra!
Conny satt i sin fåtölj och såg hur Erika och Hanna reste sig där de suttit på varsin sida om Berglund och nu följde efter Bella, som redan hade sin jacka på sig. Han gick efter tjejerna till den lilla hallen och medan de gjorde sig klara för att gå sade han:
– Jag är lessen, jag hade ingen aning om att det förhöll sig på det här sättet. Jag ber om ursäkt för min vän och så där. Ni vill inte ha en ”hej då”-drink innan ni går, eller?

Det ville de tydligen inte då han nästan fick dörren rätt i nyllet. Han hörde hur de snabbt skyndade ned för trapporna i svalen och hur de öppnade och gick ut ur trappuppgångens dörr. Han återvände till rummet där Berglund satt. Berglund verkade smått apatisk, i sin stillsamma tystnad.
– Genialt, Berglund, genialt … Nu kanske det passar bra med lite deppmusik, eller vad säger du, Einstein?

Fortsättning följer i kommande avsnitt ikväll: ”Snöbollskriget” och ”Pulka-åkningen”

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s