Avsnitt 1. Berglund flyttar in


Julsagan om Berglund – Lucka 1

Vintermörkret hade lagt sig över stadsdelen Majorna i Göteborg. Julen var visserligen i antågande men i dessa väntans tider så tvekade ännu snön, som om den inte riktigt ännu ville belägra gatorna och torgen. Vid Spårvagnshållplatsen i närheten av Majornas vagnhall hoppade en ung man av 3:ans spårvagn, som nyss hade pustat ut för att därefter öppna upp sina dörrar för resenärerna. Bärande på en smockfull ryggsäck, och med sin blonda kalufs övertäck med en röd mössa, styrde han snabbt stegen mot det kulturmärkta huset vid Älvsborgsgatan.

Inne i huset som den blonda unga mannen var på väg till, satt en annan ung man inne i sin lägenhet. Mannen i lägenheten var denna 1:a advent djupt försjunken framför sin dator, var i han bläddrade i sitt Facebookflöde. Som han så ofta annars brukade göra, tåls att tillägga.
Han satt och slö-klickade på alla gilla-knappar han kunde hitta då det plötsligt ringde på dörren. Mannen, som hette Conny, frös till en sekund. ”Nu är det säkert nån jävla bredbandsförsäljare igen!”, tänkte han innan han reste sig upp och gick bort till dörren. Han kikade ut genom nyckelhålet och fick syn på sin gamle vän och vapendragare Berglund, som tydligen gått och skaffat sig en snyggful, röd mössa. Han öppnade dörren.

– Tjenare, Conny-Ponny! sa Berglund.
– Nämen tjenare, B-lund! svarade Conny. Hur é läget?
– Om du släpper in mig så vore läget liiite bättre.
– Ja, så klart, kom in vafan!

När Berglund kommit innanför dörren och stängt densamme efter sig, så gick Conny tillbaka till sin fåtölj medan Berglund krängde av sig sina ytterplagg i hallen.

– Allt bra med dej, eller? frågade Conny från datorfåtöljen medan Berglund gick och satte sig i soffan mitt emot.
– Jo, det är la okej. Men det är en grej jag änna vill fråga dej om.
– Jaha, fråga på bara.
– Jo, det är som så här änna va. Kommer du ihåg den där gången, jag tror det var 2008-nånting, när jag pröjsade en kebabmeny för dej, och du lovade att bjuda tillbaka?
– Öh, näää, det måste jag ha glömt. Vadå då?
-Jo, serru, du har ju liksom inte bjudit tillbaka mej för den där gången, och nu är det så att jag pallar inte längre att bor där nere i ödemarken som jag för tillfället bor i. Så jag tänkte att jag kunde få bo hos dej fram till runt nyår nångång.
– Öh, va?
– Conny, sa Berglund och pekade anklagande på sin vän, tänk som så här, va: den där kebaben kostade säkert en sjuttio spänn. Och så lägger du till FEM ÅRS ränta på det änna, va. Det borde ju rimligen bli ungefär exakt en månads boende. Så är vi liksom kvitt sen. Fucking fair and square!

Conny, som mer eller mindre uppskattade sin ensamhet såsom en eremit uppskattar sin solitäritet, funderade på detta ett tag. Det var inte det att han ville missunna sin polare ett socialt liv, men en månad var i Connys egen lilla värld EN HEL JÄVLA MÅNAD. Men han förstod sig snabbt besegrad i det här. Han kunde inte neka sin polare detta. Så därför svarade han:

– Okej, Berglund, klart att det är lugnt.
– Bra, svarade Berglund, då behöver vi bara rensa upp lite här, ser jag. Och när man ska städa, då vet du vad man först måste börja med, va?
– Öh, plocka upp lösa saker från golvet, antar jag?
– Nej nej NEJ! Man grundar alltid en bra städning med ett par jul-groggar! sa Berglund och fiskade upp både en vodkaflaska och en julmust ur sin väska.
– Hämta två glas, Conny!

Sagt och gjort så stod det snart två glas på bordet framför grabbarna. Berglund förklarade att han hade sitt eget lilla specialsätt för att blanda till den perfekta juldrinken: vodka upp till kanten på glaset, och sedan ett par försiktiga, försiktiga små droppar med julmust som – efter att de forcerat spritytan – blev till vaga rökslöjor i vodkan innan de löstes upp.

Sju sådana groggar (alltså sex eller sju stycken fler än vad som generellt kan anses vara politiskt korrekt, en söndagskväll) senare (då killarna insupit sig en sådan promillehalt i sina blodomlopp att det inte kunde anses korrekt nånstans) så tog Berglund sluddrande till orda:

– Asså, Jånny!
– Kånny heter jag föfan!
– Ja ja JAAA, ussäkta mej så jäfla mycke då, Rånny!
– Ja, de’ é la lugnt.
– Jag hade i vilket jävla fall som helst en dröm inatt, så änna va!
– Inte en sexdröm, nu väl? Jag är så trött på att behöva lyssna på dina sexdrömmar!
– Näh näh näh, det var ingen sexdröm! Eller jo. I slutet, men det hör liksom inte hit. Utan jag drömde en grej, att jag var han den där man tittar på på julafton. Han, som typ ger till de rika och stjäl från de fattiga, vaheterhan … Jo, han den där Bert-Karlsson Pyssling du vet!
– Eeh, hallå eller, Karl-Bertil Jonssons julafton heter han!
– MÄRK inte ord, Conny, ingen tycker om en besserwisser! (Berglund uttalade faktiskt besserwisser helt korrekt.) I alle fall, så fick jag mej en sån där uppenbarelse i drömmen. Vi två, alltså du å jag, ska fira jul på RIKTIGT i år Conny, hajjar du det elle’?

Conny, som för tillfället hade svårt att avgöra vilken av de tre Berglundarna han skulle fästa blicken mot, nickade lite okontrollerat på huvudet.
– Ja, det klart vi ska, tillade han.
– Jag har grymma planer för vårt julfirande ska du veta, Conny!

Conny svarade först inte på det utan flyttade sig istället från sin fåtölj till sin säng (som han tyckte hade lagt till med ett otrevligt gungande) och lade sig tillrätta i den. Det var tyst en stund. Sedan lade sig också Berglund, fast i soffan.

– Conny?
– Aaa?
– Imorgon … imon julstädar vi!
– Ajjemen!

… Och så började historien om hur Conny och Berglunds mest legendariska jul någonsin inleddes. Men gåtorna var nu många: Varför ville Berglund egentligen fira jul med Conny? Varför hade inte Conny serverat sin gäst pepparkakor? Och vem av Berglundarna i Connys åsyn fäste han egentligen blicken på?

Mysteriet tätnar …

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s