Det var inte Hitler som var den stora fienden

Nej det var det inte Hitler som var den som var den stora fienden under andra världskriget. Det var istället den stora tysta massan. De som valde att se ner i marken eller åt sidan när övergreppen skedde. De som då som nu gav och ger sitt tysta medgivande till hatbrott och kränkningar.

Att sitta stillsam och tyst i ett hörn för att som åskådare enbart iaktta de människor som omger dig har gett mig insikter för livet. Jag satt tyst en dag och lyssnade på några kollegor. Ja det var mest en person som hördes. Den kvinnliga kollegan önskade sig mest av allt att kunna öppna en restaurang. Det var en vanlig önskan man inte reflekterar över. Mannen då, han som hördes mest. Jo han önskade mest av allt en värld utan krig. Bra! Allt gott kan man tänka om den mannen. Det var bara det att några sekunder därefter brakar det som jag kallar helveteselden lös.

– Och vi som ger så och så många miljoner i utlandsbistånd. Avskyvärt! Och våra stackars pensionärer som inte har råd med mat på bordet eller läkarvård. Vi skulle omedelbart upphöra med allt bistånd säger mannen.

– ja jag är lite tveksam till bistånd säger en kvinna. Det är så liten del som jag tror kommer fram.

– Aldrig jag skulle ge en spänn till någon hjälporganisation basunerar mannen som just önskat fred på jorden ut. Och de där rumänska zigenarna som tigger pengar ska skickas tillbaka till Rumänien. De styrs ju av maffian. Jag ger hellre pengar till en svensk alkoholist än en sån där!

Det som är mest skrämmande med rasister nazister och extremhögern är förutom deras totala avsaknad av intelligens och förmågan att tänka logiskt är att de på något sätt lyckas dra till sig personer med ett dåligt självförtroende och avsaknaden av civilkurage. Ett eller två fruntimmer som egentligen är rätt hyggliga men inte kan vill eller vågar dra igång en sak. Hellre svassar de runt niger och fnittrar med skygglappar för ögonen enbart för att det är första personen av manligt kön som visar dem någon slags intresse.

Nej det var det inte Hitler som var den som var den stora fienden under andra världskriget. Det var istället den stora tysta massan. De som valde att se ner i marken eller åt sidan när övergreppen skedde. De som då som nu ger och som gav sitt tysta medgivande till hatbrott och kränkningar. Men han, mannen med världsfreden, han kommer säkert att skräna ut sin bitterhet mot romer och över Sveriges bistånd till tredje världen. Han kommer att spy galla över hur människor vill skänka en femma till de som fått sitt hem raserat eller till familjer som inte har råd med skolgång för sina barn. Fruntimren kommer att fortsätta tråna efter hans uppmärksamhet även om han bara råkar vara en liten sketen rasist. Om den stora tysta massan i stället väljer att öppna munnen och slå näven i bordet. Om vi helt klart säger ifrån, då kommer rasismen att krympa ihop och bli till storlek av en skrumpen potatis.

Och jag är säker på att en dag kommer allt att slå tillbaka. Det är Gud och kosmos lagar som styr. Har du gjort gott får du gott tillbaka. Har du gjort ont får du ont. För vissa kommer straffet med en gång för en del tar det bara lite tid.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s