En kultur som får saker att vändas på

Ska män vara superhjältar à Marvel eller ska män vara individer som är lika olika som allas personligheter? Svåra frågor som förmodligen har lika många svar. I alla fall, jag ska försöka (betona) att kommentera detta lite.

För inte allt för länge sedan så såg jag dokumentären ”Mansome” som handlar om kulturen kring manlighet och hur den konstrueras och upprätthålls. Samtidigt läser jag ”Den amerikanska mardrömmen” av Susan Faludi. Boken handlar om de tragiska händelserna kring den elfte september 2001 och om hur de påverkade samhällets syn på män och kvinnor. Jag måste bara få leka recensent här och definitivt rekommendera de tillsammans, de kompletterar på något sätt varandra.
Nu ska vi ta det här kronologiskt, enligt boken så fick, förutom de uppenbara följderna, destruktionen av de två tvillingtornen i Washington den elfte september 2001 följder för hur kvinnor sågs på i USA och västvärlden. De skulle helt plötsligt börja åtrå en helt annan sorts manlighet, de supermanliga männen. Dessa stereotyper som så länge varit ifrågasatta var helt plötsligt på tapeten igen.

Kvinnor i USA skulle helt plötsligt vilja stanna i hemmets ”trygga” miljö. Det som länkar dessa två mediala verk samman är just medias kraft att påverka. De kommer från populärkulturella produktioner och de granskar egentligen sin egen värld. Det som skiljer dem åt väldigt mycket är att Morgan Spurlongs ”Mansome” tycks ge en helt annan bild, en medialt konstruerad bild, av manlighet än vad Susan Faludi ger i boken ”Den amerikanska mardrömmen”. Vilka ”produktioner” bör män förhålla sig till? Numer är kulturen kring dessa extremt förvirrande eftersom de ger delade budskap. Ena stunden är det strävan bakåt i tiden som tycks vara bäst, då ska vi mot en värld som inte alls skulle kunna bära bildtexten ”jämställd”. Andra stunden, Morgan Spurlongs stund, så ska vi vara mer jämställda, män ska ta hand om sitt yttre och ”låna” feminina saker. Ena stunden är det manligt att strunta i budskap och sen ska män vara en del av dem, en del av dressmann- reklamen.

Det enda, jag tror, kan fastslås är att det inte finns ETT svar utan det finns lika många svar som människor, män eller kvinnor, människor, inte kön. Jag ska ändå, som vanligt, väcka några avslutande frågor: Vad skadar könsroller egentligen? Hur slår vi ner dem? Det vill jag i alla fall, annars kan man ju använda vetskapen för att förstärka, antar jag.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s