Fråga Coachen: Att tro eller inte tro är det som är frågan

Jag vacklar i min tro, o känner att jag att jag börjar bli ateist. Hur ska jag tackla detta? Vad ska jag göra?
 
Med vänlig hälsning,
 
En trogen läsare

Hej!

Att tro såväl som att inte tro kräver ett aktivt beslut. Du skriver att du vacklar och börjar bli ateist. Om jag förstår din fråga rätt, så är det så att du ibland tror på Guds existens och ibland inte tror på Guds existens? Stämmer det?

Vad är det som fortfarande håller dig fast vid din tro? Vad är det som händer när du vacklar?

Vad är det som skulle kunna få dig att hålla fast vid din tro? Vad är det som skulle kunna få dig att överge den?

Att välja att vara ateist och att tro på allt är en slump och inte har någon mening är en lika aktiv handling som att välja att tro på Gud och att livet i högsta grad har mening. Ateismen är en aktiv tro på att Gud och mening inte finns.

En viktig sak att komma ihåg är att din tro likväl som din otro kommer att manifesteras i ditt liv. För du kommer att välja ditt fokus och styra dina handlingar i riktning mot det mål du väljer. Gud tvingar inte dig att tro. Det är ett val du gör. Och konsekvensen av att inte tro är tomhet och ingentinghet – eftersom ateismen är en tro på ingenting.

Jag tänker att det grovt sett finns tre sätt att angripa den värld vi lever i. 

Det första är att vi med vårt förnuft försöker räkna ut hur det ligger till. Vi lägger fram bevisen i högar framför oss. I den första högen kanske då allt hamnar som bevisar att Gud finns. Blommor, fåglar, människor, vår komplicerade hjärna som vi inte ens själva kan förstå, ekosystemet, mirakel, godhet, kärlek, att liv blir till, solnedgången, universum och alla galaxer och så vidare som faktiskt väldigt mycket liknar den karta av synapser som finns i våra hjärnor. I den andra högen finns då bevisen att Gud inte finns. Där kanske vi då lägger saker som krig, förödelse, orättvisor, att jag känner mig olycklig, svälten i världen och ondskan. Skulle Gud verkligen tillåta allt det om han nu fanns? Och i den tredje högen lägger vi det som vi är osäkra på – där lägger vi bevisen på att Gud kanske finns. Tvivlen som pockar på som kanske viskar till oss att vi som är skapelsens krona också ska bidra till freden, att vi kan kämpa mot svält och orättvisor. Att vi inte bara är mottagare och lealösa lerfigurer, utan faktiskt har fått våra komplicerade hjärnor för att vi ska använda dem för att göra skillnad.

Sen har du dem som går på sin känsla. Den beror mycket på dagsformen och styrs ofta av händelser. Ena dagen kan allt kännas bra och härligt. Då är det lätt att tro på Gud. Andra dagen känns det svårt. Kanske händer det något som utlöser den känslan, som att man blir av med jobbet eller att den man älskar vill skiljas eller att någon nära anhörig går bort alldeles för tidigt. De dagarna blir det svårt att tro. Händer det positiva saker som ger positiva känslor blir det pluspoäng för Gud. Och händer det något negativt blir det minus.

För att komplicera det ytterligare så styrs också känslorna av dina tankar. Bara genom att titta på tv en vanlig vardagskväll så fylls vi på med allt negativt som händer i världen – allt från negativa nyheter till efterlysta brottslingar som tycks få gå utan straff genom livet. En del känslor kommer automatiskt genom att vi triggas av saker som påminner oss om något i barndomen.

Problemet med att bygga din tro på känslan är att de lever sitt eget liv. De påverkas av ditt tankeliv och reagerar på saker som händer i omgivningen. De är bra när det gäller att känna av vår omgivning och att kunna visa kärlek. Känslan är också ett viktigt instrument som en temperaturmätare på om du är på rätt plats i livet eller inte. Vantrivsel är en viktig signal om att något behöver förändras, att du inte befinner dig i rätt sammanhang eller med rätt uppgifter. Och självklart motsatsen. Om du trivs och känner att du får användning av alla dina gåvor och motgångarna mest handlar om utmaningar som du behöver ta dig förbi för att nå målet, så är det en viktig signal om att du är på rätt plats.

Det tredje angreppssättet är genom handling. Antingen tror du på Gud och börjar göra det som du tror att han har tänkt för dig och räknar med att Gud lägger till det du inte klarar själv. Eller så tror du inte på Gud och gör saker i egen kraft och förlitar dig helt och fullt på din egen förmåga.

Använder du bara ett av angreppssätten så blir det lätt slagsida. Jag har själv erfarenhet av att bara gå på mitt förnuft och handling och inte brytt mig om känslan. Då blir det tungt. Min lösning var att helt enkelt stänga av känslorna. Men de har då en tendens att göra sig påminda på andra sätt. Kroppen börjar värka och livet känns hopplöst och meningslöst. Går du bara på din känsla blir det också konstigt. För vissa saker som behöver göras kan kännas otäckt och läskigt. Om du ska låta bli att göra allt som är obekvämt så hamnar du inte heller rätt. Livet består av utmaningar också. Och skulle du bara gå på handlingsalternativet så blir det som det blir. Att bara rusa på utan vare sig tanke eller känsla är som att orientera utan karta och kompass.

Jag tror på att försöka kombinera de här tre angreppssätten. 

Jag vet ju ingenting om dig, mer än att du säger att du vacklar i din tro och att du överväger att bli ateist. Jag tar mig ändå friheten att göra ett antagande att du inte har fått känna på Guds närvaro och kraft i ditt liv. Och det jag tänker är då att du inte heller har tagit reda på vad som verkligen är Guds syfte med ditt liv. Anledningen till att han skapade dig till just den du är. För det är när vi börjar utforska det syftet och den unika uppgift vi är skapade till som det börjar hända spännande saker i livet med Gud.

Om du verkligen menar allvar mellan att välja mellan tro och otro, så föreslår jag att du väljer att tro och verkligen går in aktivt för att göra det som Bibeln säger att du ska göra.

  1. Sök Guds rike först. Det innebär i praktiken att du aktivt börjar ta reda på vad Gud egentligen har skapat dig till. Vad är det som är din talang, dina gåvor? Hur kan du använda dem så att du känner mening och att du också kan göra gott för andra? Här har du stor nytta av både ditt förnuft, dina känslor och din handlingskraft. Det handlar om att ta reda på vad det är du är riktigt bra på och som du njuter av att göra.
  2. Skapa en vana i att be. Be Gud att hjälpa dig med den här processen. Be för det som är ditt syfte, att du får lov att utvecklas i dina talanger och gåvor. Be också Gud att hjälpa dig med det som du tycker är svårt. Det står i Bibeln att Gud tar hand om allt det praktiska, om vi bara söker hans rike först. Gör det, och lita på att Gud ger dig det du behöver. Här är det helt klart fråga om en övning i tillit och att utveckla en förmåga att handla även när känslor och tankar spjärnar emot.
  3. Ha kontinuerlig kontakt med andra som tror. Att fylla sitt tankeliv och därmed känsloliv med input som ger positiv kraft är oerhört viktigt. När du ser hur andra som tror har lyckats, så får du också motivation att gå vidare med det som du känner att du är kallad till. Läs böcker och se filmer som handlar om tro.
  4. Skriv dagbok. Jag vet att en del tycker att det känns svårt att skriva varje dag. Men jag vill ändå uppmuntra dig till att skriva kort varje dag om hur du kommit vidare i ditt syfte. Dels för att det finns något i själva skrivprocessen som är vetenskapligt bevisat att det får oss att lära och reflektera på ett djupare plan. Dels för att du ska kunna gå tillbaka till dina anteckningar och kunna se vilka framsteg du har gjort.
  5. Ta dig själv och ditt sökande på allvar. Gör inte något halvhjärtat försök, utan besluta dig för att ge Gud den här chansen att få visa dig sin kärlek, omsorg och det syfte han har för ditt liv. Ge dig själv den chansen! Om du inte gör det, så får du heller aldrig något riktigt svar på den fråga du ställer – eller hur?

Du är varmt välkommen att höra av dig till på Facebook.com/BibelnTillAlla om du har frågor, funderingar eller bara vill prata av dig. Du får också väldigt gärna vara med i vår Morgonbön. Du får ett mejl varje morgon med dagens böneämnen och du är varmt välkommen att skicka in ditt böneämne till oss också så hjälps vi åt att be.

Vill du ha hjälp att göra en genomlysning av ditt liv och att ta ditt första steg, så får du en gratis e-kurs Hur allting börjar – om att fatta beslut när du klickar på den här länken.

Du är dubbelt så värdefull som du tror!

Cecilie Östby

Varma hälsningar

Cecilie Östby
Bibeln Till Alla

2 kommentarer

  1. Att vara ateist är inte en ”aktiv tro” lika lite som att INTE samla på frimärken är en ”aktiv hobby”.

    Nej, som ateist säger jag definitivt inte att livet är meningslöst.

    Det finns ju faktiskt inget tecken ifrån gud, och tron på en gud (eller några av dom andra tusentals gudarna vi skapat igenom historien) har ju ingen förankring i verkligheten.

    Gilla

    • Att säga att du är ateist är att aktivt ha tagit ställning för att inte tro på Gud, eller hur? Det finns många sökare som inte har tagit aktiv ställning.
      Det finns inom ateismens filosofer klart uttalat att ateismen också är en avsaknad av tro på att livet har en mening.
      Men du verkar tänka på något annat sätt? Berätta gärna hur du tänker?

      Gilla

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s