Angående det okontrollerbara hatet

När mer eller mindre allt digitaliserades och flyttad online så gavs också många kvalitetsfaktorer upp. Internet för med sig många fördelar men när alltifrån papperstidningar till sociala interaktioner flyttar dit så förloras kontroll. När du associerar till kontroll kanske inte något positivt kommer till dina tankar. Men viss kontroll är faktiskt bra. Speciellt om man tänker på hatet, mobbningen, som också flyttat in på internet.

Jag kommer ihåg när jag var liten och vuxna sa att ”retningar” var ett tecken på att man egentligen tycker om någon. Men när dessa flyttade från lekplatser och skolgårdar till internet så känns det som om de spårade rätt rejält. Vad hände? Är det så enkelt som att man är ”gömd” och inte behöver visa sig?

Vad betyder de egentligen? För mig signalerar de okunskap och viljan att sträva bakåt istället för framåt. All den diskussion kring feminism och jämställdhet som förts på utbildningsinstitutioner raderas snabbt ut. De är inte lika ”viktiga” numer. Jag tror det har med det höga tempot på information som internet för med sig, tillsammans med förmågan att vara ”osynlig”. Att inte behöva stå för vad man tycker.

Om jag går till mig själv så känner man sig som en annan när man sitter vid en datorskärm, speciellt när man ska argumentera. Jag brukar sällan eller aldrig argumentera vid datorer dock, vad är det som får en att inte stanna och fundera på hur man ”låter”? Är det okunskap? När du inte behöver synas, om din person inte är blottad, så är det lättare att bara ”slänga” ur sig saker som man kanske inte står för. Sådant som man för hoppningsvis inte står för. Det som kommit fram i mediedebatten de senaste dagarna är saker, ord, som jag innerligt hoppas ingen står för i verkligheten.

För mig har mobbning, oavsett IRL eller vid en dator, varit ett tecken på mindervärdeskomplex. När vuxna mobbar andra vill jag gärna skriva till faktorn ”okunskap”. Mobbning gör i alla fall mig irriterad och är ett tecken på att de som sysslar med det är svaga människor, fega människor. Ingenting rättfärdigar beteenden bakom det som kallas ”näthat”. För mig är det den nya sortens mobbning, den som tidigare bara fanns på skolgårdar, face to face. Den är opersonlig och svår att ta på nu, därför måste den debatteras. Det är viktigt att diskussionen hålls vid liv.

En kritik mot mediers borttagning av anonymitet i kommentarsfälten har varit att man då tar bort möjligheten för samhället att få signaler om katastrofer. Det är en nödvändig faktor och förberedande handling för krishantering. Det är en del av organisationers omvärldsanalyser, att se vad folk tycker.

Jag tycker det viktigaste här INTE är att ta bort folks möjlighet att ha åsikter, det är viktiga demokratiska möjligheter. Det är dock extremt viktigt att också de som ska värna om yttrandefrihet tar diskussionen, att de ägnar energi åt den. Det kom fram i Uppdrag granskning en fråga som löd: ”om man inte får ”prata” om vad man vill – var går man och pratar om det?”.

Jag säger prata om allt, ta diskussioner. Det är så man bekämpar ondska, med ord.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s