Ett kors av aska minner om livets förgänglighet

I skrivande stund är det fettisdag, eller semmeldagen som vi brukar säga, och bageriernas diskar svämmar över av dessa bastanta bakverk. Men det är inte bara i Sverige vi firar fettisdagen. Nej, det gör man i hela den kristna världen och anledningen till att just denna tisdag är en riktig frossardag är att den är den sista dagen före Fastan. Så imorgon är det alltså Askonsdag.

Askonsdagen har fått sitt namn efter den gamla katolska seden att strö aska på de botgörare som denna dag fick lämna kyrkan. Efter bikt och bot fick de åter komma in på skärtorsdagen. Idag nöjer man sig med att prästen under Askonsdagens mässa tecknar ett kors med aska i pannan på gudstjänstbesökaren.

Det kan låta egendomligt, rentav excentriskt. Men egentligen är det inte det, inte om man ser på saken ur kristen synvinkel i alla fall. Askonsdagen inleder ju Fastan, och Fastan är den tid som föregår påsken. Och även den mest sekulariserade svensk vet säkert att påsken är den helg som firas till åminnelse av Jesus lidande, korsfästelse och död. Askan ska helt enkelt påminna om livets förgänglighet.

Själv tycker jag det är oerhört vackert.  Jag tror nämligen att vi människor mår bra av att tänka på döden ibland. Inte som ett hot, utan som en del av livet. Och idag, när allt ska vara så glassigt och fnittrigt – när folk till och med gör skönhetsoperationer för att se yngre ut än de är bara för att de är rädda att bli gamla och dö – tror jag det är mer nödvändigt än någonsin förr.

Numera innebär ju inte Fastan alltid att människor verkligen fastar. Snarare handlar det väl om att avstå från livets lyx och kanske göra nåt fint för sina medmänniskor. Vissa avstår också från kött, och faktum är att det välkända ordet karneval kommer just av det. Carne Vale betyder ju farväl till köttet. Inte undra på då att en karneval är extra festlig med massor med mat och köttsliga förlustelser…

I det protestantiska Sverige har Askonsdagen kanske inte riktigt samma betydelse för de kristna, som den har i de katolska länderna. Men även Svenska Kyrkan har börjat återgå till den gamla traditionen och det förekommer numera askpåläggning i många protestantiska kyrkor. Kanske inte helt i enlighet med Luthers lära, men å andra sidan förändras ju allt – även kyrkan – och traditioner är aldrig fel. Så varför inte besöka en kyrka på Askonsdagen? Det blir en annorlunda upplevelse och kanske till och med en trevlig sådan – även för dig som inte har en tro!

Bitte Assarmo

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s