Troende socialdemokrater gör gemensam sak med militanta islamister

Den organisation som till alldeles nyligen hette Broderskap, och bestod av Sveriges kristna socialdemokrater har drivit ganska långt från sin grund de senare åren. Det är visserligen sant att delar av det manifest man utarbetat kan tillämpas även på andra religioner än kristendomen, så namnet Socialdemokrater för tro och solidaritet är alls inget felaktigt namn, men de senare åren tycks kampen mot islamofobi blivit viktigare än allt annat – till och med viktigare än stödet för de kristna som förföljs i världen.

Att kämpa mot islamofobi är förvisso lovvärt, men bör naturligtvis jämställas med kampen mot fobier för andra religioner. Så sker inte bland de troende socialdemokraterna idag – tvärtom har man stundom förnekat existensen av just kristofobi.

Det är på sätt och vis förståeligt, då situationen för kristna i Sverige är relativt trygg. Problemet med trovärdigheten uppstår då tidningen Tro & Politik låter den islamistiska extremisten Yvonne Ridley uttala sig om det felaktiga, och till och med islamfientliga, i den svenska regeringens bekämpning av den islamistiska terrorn. Samma Yvonne Ridley som vid flera tillfällen bjudits in till Sverige och föreläst i olika sammanhang.

Yvonne Ridley är en brittisk journalist som i början av 2000-talet togs till fånga av talibaner i Afghanistan. Efter fångenskapen konverterade hon relativt snabbt till islam, enligt många på grund av att hon drabbats av det så kallade Stockholmssyndromet och börjat identifiera sig med sina kidnappare, något hon själv nekar till. Hon har dock berättat att hon först blev hotad att konvertera, men att hon till sist lyckades få till stånd en överenskommelse om att hon skulle läsa Koranen innan hon bestämde sig.

Sedan dess har hon varit en aggressiv och utagerande islamist som inte bara tagit strid för islam i allmänhet, utan också för den militanta islamismen. Hon har vid flera tillfällen yttrat stöd för militanta islamistiska diktaturer som exempelvis Iran och jämställde den förre brittiske premiärministern Tony Blair med Pol Pot.

Hon har också benämnt Storbritanniens moderata muslimer som ”rancid, spineless Uncle Tom house-slaves” (ung. ”avskyvärda, ryggradslösa Onkel Tom-slavar”). Efter självmordsattentatet i Stockholm gjorde Yvonne Ridley en intervju med Mona Thwany, änkan efter självmordsbombaren, där alla kritiska frågor utelämnades. Vid flera tillfällen har Yvonne Ridley uttryckt sitt gillande till det islamistiska våldet, bland annat genom att hylla jihadisten Shamil Basayev (en av de ansvariga för massakern i Beslan, där över 300 personer varav närmare 200 var barn mördades) som en hjälte och martyr som säkrat sin plats i himmelriket.

Att denna religiösa fanatiker används som källa när den kristna vänstern vill förmedla en nyanserad bild av det islamistiska terrorhotet kan bero på två saker. Antingen är man, från förbundets sida, helt omedveten om vem Yvonne Ridley är och vad hon står för – eller så vet man om det men struntar i det. Båda delarna är egentligen lika illa, även om ett visst mått av naivitet kan vara ursäktat. Att ställa sig sida vid sida med en militant islamist som hyllar våld är dock oförlåtligt för den som säger sig värna solidaritet och demokrati.

Den islamistiska terrorn må vara mindre utbredd än medierna ibland ger en bild av, men den existerar i allra högsta grad och har skördat tusentals liv, om det vittnar bland annat 2000-talets vettlösa attacker mot World Trade Center och mot Madrid och London – attacker som försvarats av Yvonne Ridley.

Så när Yvonne Ridley arrogant förklarar att det är lättare att dö av jordnötsallergi än av en terrorattack på Stockholms gator är det bara en klyscha som hon ständigt använder för att bagatellisera den islamistiska terrorn. Och det är ungefär lika intelligent som att säga att fler kvinnor dör av bröstcancer än av misshandel i hemmet, alltså är det helt okej om en och annan man slår ihjäl sin hustru. Det ena rättfärdigar inte det andra. Och att göra gemensam sak med en religiös fanatiker som Yvonne Ridley bådar verkligen inte gott för de troende socialdemokraternas framtida anseende.

Bitte Assarmo

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s